Hoppa till innehåll

Observationer och förutsättningar


På denna sida finns observationer och förutsättningar relaterade till tjänsten. Myndigheterna ska ta hänsyn till dem i sin utredning.

Myndigheter som ansluter sig

Tjänsten Tillstånd och tillsyn är avsedd att stödja finländska myndigheter med tillstånds- och tillsynsverksamhet. De myndigheter som ansluter sig kan till exempel vara kommuner, välfärdsområden (räddningsväsende, hälso- och sjukvård), polisinrättningar, statliga ämbetsverk och inrättningar. Ett undantag utgörs av myndigheterna i landskapet Åland, vars verksamhet inom tjänsten Tillstånd och tillsyn inte stöds.

Det som kännetecknar myndigheter som ansluter sig är att de svarar för tillstånd och tillsyn inom sina områden (behörig myndighet) och tillhandahållande av relaterade tjänster till kunder (tillståndssökande).

Anslutning

En myndighet ansluter sig till tjänsten Tillstånd och tillsyn endast en gång – i samband med idrifttagningen. Därefter är myndigheten en ansluten part som använder tjänsten så länge som den har ärenden kopplade till tjänsten. Uppgifterna för anslutning

En lista över myndighetsspecifika anslutningsuppgifter finns på vår supportsida här

Villkor och administrationsmodell för tjänsten

Anslutning till och användning av myndigheternas gemensamma tjänst Tillstånd och tillsyn förutsätter att villkoren för tjänsten godkänns. Detta anses vara uppfyllt när myndigheten skickar anslutningsblanketten till tjänstens administration och tjänsten ansluts till de tjänster som myndigheten tillhandahåller.

Utöver villkoren för tjänsten bör myndigheter ta del av administrationsmodellen för tjänsten. Administrationsmodellen går igenom tjänstens gemensamma regler, som säkerställer en effektiv administration och produktion av tjänsten för de myndigheter som använder den.

Kostnader och tjänstens avgiftsfrihet

Det är avgiftsfritt för myndigheter och kunder att ansluta sig till och använda tjänsten Tillstånd och tillsyn. Vid anslutning och användning av tjänsten uppstår dock kostnader för myndigheten som måste beaktas i kostnads-nyttoanalysen i utredningsfasen.